Engeltofta

Engeltoftas historia:

Ägare till Engeltofta genom åren:
1824 Grosshandlarparet Carl Gustaf och Carin Örn
1871 Grosshandlarparet Bengt Gustaf (B-G) och Augusta Kronberg
1882 Engeltofta uppförs efter ritning av E A Hedin
1901 Erik (son till Bengt Gustaf Kronberg) och Ninni Kronberg (Greta Kronberg i ett andra äktenskap)
1924 Hilma Johansson Hammarin
1933 Arrende (ägare 1936) Oscar och Anna Zedren
1945 Semesterhem SKF Hofors Arbetareförening
1980 Sigvard Lindfors
1980 Gävle Kommun
2007 Engeltofta AB
2020 Engeltofta AB, köps av Gästrike Fastigheter

Engeltofta är ett lysande exempel på tidens påkostade villaarkitektur och en intressant dokumentation över Gävles grosshandlarepok. Fastigheten med dess byggnader ger en inblick i tidens ekonomiska och sociala leverne, där representation, umgänge och friluftsliv var viktiga ingredienser. De senare går också som en röd tråd genom byggnadens framtida verksamheter med pensionat, semesterhem och restaurang.

Grosshandlare Bengt Gustaf Kronberg och hans fru Augusta, f Lindh, lät år 1882 uppföra dagens huvudbyggnad som representationsbostad och sommarnöje. Den utgör tillsammans med familjens bostad Riksdrotsen 1 i Gävle ett representativt exempel på vad en förmögen grosshandlarfamilj kunde inneha vid sekelskiftet 1900. Byggnaden skiljer sig avsevärt genom sin arkitektur och storlek ifrån kustens övriga sommarvillor med sina panelklädda fasader, listverk och stuckaturer.

Som arkitekt och byggkontrollant anlitades stadsarkitekten Erik Alfred Hedin och som byggmästare Nils Petter Andersson. Här valdes en arkitektur i sten med en ståtlig och påkostad exteriör i engelsk villastil med nyantika drag och många fasadutsmyckningar, som ännu är intakta. Det blev en slottsliknande, tyngre arkitektur med profilerade takfötter och fönster överstycken. Engeltofta var från början en storslagen anläggning med huvudbyggnad, trädgårdsmästarbostad, lusthus, badhus och växthus, av vilka de två sistnämnda nu är rivna.

Sonen Erik Kronberg lät bygga till huvudbyggnaden, men det är oklart exakt vilket år. Tillbyggnaden utfördes i samma stil som den ursprungliga byggnaden och det är troligt att stadsarkitekten E A Hedin medverkade även här. Dock saknas signerade ritningar eller andra dokument, som styrker detta. Tillbyggnaden åt väster innehöll sovrumssviter, gästrum och personalrum. Takkupor tillkom och vinden inreddes. Interiörer med generösa sällskapsutrymmen var elegant möblerade i tidens smak. En del nya möbler inköptes och vissa gamla fick enligt foton ny placering.

Huvudbyggnaden har fortsatt att genomgå ombyggnader för anpassning till ny verksamhet med annat innehåll. Fasaden är relativt välbevarad, däremot har interiören genomgått åtskilliga förändringar sedan familjen Kronbergs tid. Kvar finns bland annat stuckaturer, paneler, dörrar samt några eldstäder. Även trädgården och parken har under årens lopp genomgått stora förändringar.

Fastigheten är sedan år 2005 klassad som ett kulturhistoriskt arv och skyddad genom ny detaljplan inklusive skyddsbestämmelser. Förutom arkitektur- och byggnadshistoria rymmer fastigheten trädgårdshistoria, samhälls- och personhistoria samt pensionatsrörelsens historia.

Text: Birgitta Lundblad

Spöket på Engeltofta

En dag skulle Sofia som arbetade i serveringen på Engeltofta gå in i ett av rummen för att stänga dörren till balkongen. Då hände något som fick nackhåren att resa sig på henne.
- En person gick rätt igenom mig, hon liksom knuffade till mig, säger Sofia.
För ett par år sedan var en städerska med om något liknande i ett annat rum. Där såg hon en kvinna gå rakt igenom väggen.

Av de som arbetat på Engeltofta har flera, känt en iskall andedräkt blåsa dem i nacken vid olika tillfällen, och det har hörts knarr i trapporna, fast ingen varit där.

Det sägs, att det är Augusta, som en gång bodde på Engeltofta och som var gift med Grosshandlare B G Kronberg, som gör sig påmind.

Besök oss gärna, så berättar vi mer om spöket på Engeltofta.

Engeltoftas historia:

Bilder från förr

Spöket på Engeltofta