STADSARKITEKTEN ERIK ALFRED HEDIN (1852–1925)

– Arkitekten som byggde halva stan

Med hänsyn till stadsarkitekten E A Hedins omfattande verksamhet är det tveksamt om han själv hade tid att längre stunder utnyttja ett sällskapsrum.

Erik Alfred Hedin föddes i Hagtorp, Torshälla där hans far var byggmästare, vilket påverkade det framtida yrkesvalet. Direkt efter studier vid Konstakademien och praktik hos några kända stockholmsarkitekter kom han 1877 till Gävle som stadsarkitekt. Under sin sedan 45 år långa tjänstetid satte Hedin en stark prägel på Gävles stadsbild med flera monumentala byggnader men också nya stadsdelar. Verksamheten innefattade så gott som alla byggnadstyper, stort som smått och även stadsplanering. Många gånger förenades Hedins roller som representant för staden, privatarkitekt, beställare, prisdomare och entreprenör, en nu helt otänkbar kombination.

Exempel på välkända Hedinbyggnader i Gävle är: Sjömanskyrkan, Gevaliapalatset, Brynässkolan, gamla Elverket, Hellbergska magasinet och Bomhus kyrka. Många byggnader i stadsdelarna Brynäs, Söder och öster är idag rivna. Hedin verkade även utanför Gävle, främst vid olika bruk. I Sandviken finns exempelvis Brukskontoret (äldre del), Valhalla och Bruksmässen.
även brukskontoren i Hagfors och Degerfors bär Hedins signatur. I dåvarande Gestriklands Fornminnesförening drev han främst frågan om inrättandet av ett museum. I planerna ingick att göra hela Stenebergsområdet till ett musei- och fritidsområde.

I båda sina egna hus, Buregården i centrala Gävle och sommarhuset Tomtebo på Norrlandet manifesterade Hedin sitt historiska intresse genom byggnadernas inslag av fornnordisk och schweizerstil. Tomtebo är idag åretruntbostad och föredömligt restaurerat.