NORRLANDET

Norrlandet är beläget inom före detta Testebo by. år 1602 donerade Kung Karl IX till staden Testebo by och Sätra byar i Hille socken samt Vreten i Valbo socken. Gåvan återkallades dock vad gällde Sätra med Testebo ström. Sörby by i Valbo socken gavs som ersättning.

Bakgrunden till överförandet var, att Gävles borgare redan under 1500-talet lämnat framställningar till kungen, att de saknade tillräckligt med odlingsmark, skog och fiskevatten.

Genom donationen fick Gävle ett betydligt vidgat område, som kunde utnyttjas för borgerskapets boskapsskötsel. Dessutom fick borgarna skogsområden, som behövdes för tillgång till timmer och ved. Donationen innebar, att staden de facto blev ägare till ingående hemman och inte bara fick rätten till dess skatt. Den förlänade marken skulle nyttjas gemensamt av stadens borgerskap och varje borgare skulle på lika villkor få betesmarker och odlingsbar jord. Marken gavs också som lön till vissa av stadens tjänstemän. På vilka grunder marken fördelades framgår inte av äldre handlingar.

Vid donationen redovisades för Testebo sju hemman (fast jord): Avan, Engesberg, Gröndal, Lervik, Katrineborg, Kullsand och Nyvall. Odlingar och fäbodar utvecklades under 1700-talet till mindre lantgårdar. Några fick en herrgårdsliknande bebyggelse, exempelvis Lervik och Engesberg med också en jordbruksfunktion bevarad. Ett mindre antal landställen är äldre och går tillbaka till 1500-talet.

Från 1880-talet inleddes en ny fas i Norrlandets historia, när förmögna gävlebor började uppföra stora sommarvillor på strandtomter. Parallellt fanns nu fäbodar, landställen med jordbruk och landställen utan jordbruk, men det är de sistnämnda, som snart helt dominerar. De sista lantbruken vid denna del av Norrlandet försvann omkring 1940. Från 1930-talet har allt mindre tomter avstyckats, som bebyggts med enkla fritidshus bakom strandvillorna. I slutet av 1980-talet fanns på Norrlandet fler än 600 fritidshus. Antalet hushåll har år 2008 beräknats till 850, varav cirka 55 % utgörs av permanentboende. Ett antal tomter är numera friköpta men fortfarande finns arrendetomter.

Av de äldsta stora sommarvillorna närmast Gävle finns inte många kvar. En bidragande orsak till detta är hamnens utbyggnad. Förslag finns om en omfattande exploatering av Norrlandet.

Bebyggelsen utefter kustremsan med många olika arkitektoniska stilar utgör intressanta studieobjekt. Olika byggherrar och andra boenden representerar också en del av stadens handels- och industrihistoria.

Idag ingår sträckan mellan Kullsand och Bönan i riksintresse för kulturminnesvården, vilket omfattar främst de stora sommarvillorna från 1800-talets andra hälft. även kustvattnen utanför Norrlandet utgör riksintresse för yrkesfisket.

Text: Birgitta Lundblad