ENGELTOFTA

Engeltofta är ett lysande exempel på tidens påkostade villaarkitektur och en intressant dokumentation över Gävles grosshandlarepok. Fastigheten med dess byggnader ger en inblick i tidens ekonomiska och sociala leverne, där representation, umgänge och friluftsliv var viktiga ingredienser. De senare går också som en röd tråd genom byggnadens framtida verksamheter med pensionat, semesterhem och restaurang.

Grosshandlare Bengt Gustaf Kronberg och hans fru Augusta, f Lindh, lät år 1882 uppföra dagens huvudbyggnad som representationsbostad och sommarnöje. Den utgör tillsammans med familjens bostad Riksdrotsen 1 i Gävle ett representativt exempel på vad en förmögen grosshandlarefamilj kunde inneha vid sekelskiftet 1900. Byggnaden skiljer sig avsevärt genom sin arkitektur och storlek ifrån kustens övriga sommarvillor med sina panelklädda fasader, lövsågerier och listverk.

Som arkitekt och byggkontrollant anlitades stadsarkitekten Erik Alfred Hedin och som byggmästare Nils Petter Andersson. Här valdes en arkitektur i sten med en ståtlig och påkostad exteriör i engelsk villastil med nyantika drag och många fasadutsmyckningar, som ännu är intakta. Det blev en slottsliknande, tyngre arkitektur med profilerade taktassar och fönsteröverstycken. Engeltofta var från början en storslagen anläggning med huvudbyggnad, trädgårdsmästarbostad, lusthus, badhus och växthus, av vilka de två sistnämnda nu är rivna.

Sonen Erik Kronberg lät bygga till huvudbyggnaden, men det är oklart exakt vilket år. Tillbyggnaden utfördes i samma stil som den ursprungliga byggnaden och det är troligt att stadsarkitekten E A Hedin medverkade även här. Dock saknas signerade ritningar eller andra dokument, som styrker detta. Tillbyggnaden åt väster innehöll sovrumssviter, gästrum och personalrum. Takkupor tillkom och vinden inreddes. Interiörer med generösa sällskapsutrymmen var elegant möblerade i tidens smak. En del nya möbler inköptes och vissa gamla fick enligt foton ny placering.

Huvudbyggnaden har fortsatt att genomgå ombyggnader för anpassning till ny verksamhet med annat innehåll. Fasaden är relativt välbevarad, däremot har interiören genomgått åtskilliga förändringar sedan familjen Kronbergs tid. Kvar finns bland annat stuckaturer, paneler, dörrar samt några eldstäder. även trädgården och parken har under årens lopp genomgått stora omdaningar.

Fastigheten är sedan år 2005 klassad som ett kulturhistoriskt arv och skyddad genom ny detaljplan inklusive skyddsbestämmelser. Förutom arkitektur- och byggnadshistoria rymmer fastigheten trädgårdshistoria, samhälls- och personhistoria samt pensionatsrörelsens historia.

Text: Birgitta Lundblad